Metod
Vi har en enkel utgångspunkt: visa pollenhalter exakt som de mäts och rapporteras av Pollenrapporten — och hjälpa dig förstå varför de ser ut som de gör. Inga skrämselrubriker, inga sponsrade rekommendationer. Bara öppen data presenterad så bra som möjligt.
Alla halter på Pollenkartan kommer från Pollenrapportens öppna API, som drivs av Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet. De räknar manuellt pollen från 24 mätstationer runtom i landet — pollenkorn per kubikmeter luft, dygnsmedel.
Halterna delas in i fyra klasser: låg, måttlig, hög och mycket hög. Tröskelvärdena varierar mellan arter — exempelvis räknas björk- och ekpollen som "mycket hög" redan vid 8 000 korn/m³ medan övriga arter kräver 10 000.
Pollenkartan visar samma siffror som Pollenrapporten, men i en form som är snabbare att skanna och som svarar på frågan "ska jag öppna fönstret nu?". Vi väger in fyra fysikaliska drivkrafter:
Vi visar dessa värden tillsammans med pollenhalten, och översätter kombinationen till en kort förklaring i klartext — samt en justerad siffra vi kallar Pollenkänsla.
Apples väderapp visar "12°, känns som 10°" — själva temperaturen är 12 men i kombination med vind och fukt upplevs det kallare. Vi gör motsvarande för pollen: Pollenkänsla är Pollenrapportens officiella nivå (0–4) justerad med några tydliga väder- och tidsfaktorer. Den kan skilja sig från basnivån med ±1 steg, undantagsvis ±2 vid kraftigt regn.
Pollenrapportens halt är alltid huvudsiffran på regionsidans hero — vi ändrar aldrig den. Pollenkänsla är ett sekundärt mått som svarar på "hur jobbig är dagen i praktiken?"
Räkneexempel
Måttliga halter (2) + torr luft (+0,5) + sol & värme (+0,5) + trädpollen-topp (+0,3) = 3,3 → Höga halter
Officiell halt är "måttlig" — men eftersom det är torrt, soligt och förmiddag (när björk toppar) känns det som höga halter just nu.
Vi är medvetet konservativa — få och stora steg som går att förklara på en rad, snarare än subtila viktningar som ingen kan följa. Tröskelvärdena är hämtade från meteorologisk litteratur om aeroallergeners spridning (D'Amato, Cecchi m.fl.) och kalibrerade mot SMHI:s skala för vindstyrka.
| Faktor | Villkor | Δ |
|---|---|---|
| Vind | 3,5 – 8 m/s (optimal spridning) | +0,5 |
| Vind | > 8 m/s (späder ut) | −0,5 |
| Vind | < 1 m/s (stiltje) | −0,3 |
| Fukt | Regn ≥ 0,2 mm | −1,5 |
| Fukt | ≤ 50 % (torr luft) | +0,5 |
| Fukt | ≥ 80 % (fuktig luft) | −0,4 |
| Sol & temp | 18–28 °C + < 38 % moln | +0,5 |
| Sol & temp | < 10 °C | −0,4 |
| Sol & temp | ≥ 75 % molntäcke | −0,3 |
| Dygnsrytm | 09–14 (trädpollen-topp) | +0,3 |
| Dygnsrytm | 06–09 (gräspollen-morgon) | +0,2 |
| Dygnsrytm | 17–21 (kvällsstuds) | +0,2 |
| Dygnsrytm | 22–06 (natt) | −0,5 |
Summan klipps till 0–4 efter avrundning. En viktig säkerhetsspärr: om Pollenrapporten säger "inga halter" (0) gör vi aldrig en uppjustering — det vore vilseledande att låta vädret skapa pollen som inte finns.
Begränsningar: Pollenkänsla är en heuristik, inte en klinisk modell. Modifierarna vägs lika för alla pollenarter även om björk och gräs är olika känsliga för t.ex. luftfuktighet. Personlig allergikänslighet, luftföroreningar och inomhus-vs-utomhus vägs inte in. Vi förbättrar modellen löpande — synpunkter och felrapporter är varmt välkomna.
Bilderna på pollinerande arter kommer från Wikimedia Commons och visas med fotografens namn och licens. Vi har valt bilder som fångar arten just under pollinering — när du faktiskt kan känna igen den i din omgivning.
Pollenkartan är byggd med Next.js på Vercel. Sidor är serverrenderade och cachade per timme via Cache Components, så att laddningar är snabba över hela landet utan att lägga last på Pollenrapportens API. Källkoden är öppen — och vi tar gärna emot förbättringsförslag.